Min fina pappa ska inte förknippas med några äckliga sjukhu /langs/sv.js" type="text/javascript"> sgrejer. Du ska bli ihågkommen som pappa Esko. Det är så du vill bli ihågkommen, det vet jag. Vi gjorde om datorrummet, där du låg sista tiden och där du somnade in. Vi möblerade om lite och tog bort alla mindre redskap också. Blodtrycksmätaren och tempen åkte in i medicinskåpet. Bort med det! Nu ska det bli hemtrevligt. Och vi tänker på dig pappa. Vi tar hand om varandra och din söta hund Sune. Jag kom att tänka på det idag: Tur att vi köpte din julklapp (Sune) för tidigt! Du hade ju inte alls hunnit njuta av honom på julafton... Jag hoppas att du ser honom. Han studsar runt som en galen kalv. Han biter sönder våra kläder då han får sina ryck och då vi städade ur datorrummet alldeles nyss, jagade han dammsugaren. Han är så fin pappa.

Jag kommer ihåg att du sa att jag tog hand om honom så bra. Jag bölev så glad över att du sa det och kommer att minnas det för alltid. Du kommenterade mig i allt jag gjorde med honom: då jag lyfte ut honom då han kissade inne, då jag gav honom en leksam att bita på då han bet i bordet, fingrarna mm... Då jag lärde honom sitt och vacker tass. Du sa alltid "precis så", "bra".

Vi alla fortsätter att ta hand om honom och nu kan han sitt, vacker tass, ligg, kom, han kan vänta på maten och jag försöker att lära honom att rulla runt och sluta bitas. Det där med att sluta bitas är svårt. Det kliar i munnen på honom. Jag ser att det växer fler tänder. Tyvärr.... :) Men han har också visat en lugn sida, eller rättare sagt LAT sida :) Jag hoppas att du ser allt vi gör. Jag ser dig i allt vi gör.

Kram din yngsta dotter