Jag vet att ni säkert tröttnat på den här blåsvarta varelsen. Men vad skulle vi göra utan honom? Jag tycker att det är tur att vi skaffade honom åt pappa, sedan pappa är borta håller han oss uppe och gör oss glada!

Sune, du är den bästa jag vet!

Ser ut som att han är helt vanskapt på den här bilden. Men han är bara lite relaxad. Mamma och jag tittade på film och Sune ska alltid ligga nedanför. Nära är mysigast.

Mamma och jag gick ut och lekte med honom på ängen. Han ÄLSKAR verkligen snön. Kullerbyttor, marathon mellan mig och mamma och fånga snöbollar är roligast. Önskar att jag också kunde älska den här snön...

Blöta pussar är hans specialitet :)

Morot är hans delikatess. Han kastar den, sitter och tittar på vart den hamnar, sitter still en stund till... Och sen - BANG! Så attackerar han den.

Trappor vågar han sig fortfarande inte på (trots hans snart 20 kg). Då jag sover hos mamma sover jag på nedervåningen, då står han kvar och väntar på att jag ska komma upp snart igen. Till och med lilla chihuahuan Tyson (ca 1,5 kg) springer i trappor, men inte Sune. Det är läskigt.

Sune är skönast i världen. Tur att vi har dig.