Sune blir bara större och vildare

Charmören Sune
Flörtar ;)
Nytt ben att bita på
Hej jag är ett päron

Sår i huvudet

Märkte precis att jag har ett sår i huvudet från en av Sunes attacker... Han gillar att bita i håret och då han väl fått tag på en hårtes, ruskar han med huvudet. Det gör SKITONT! En riktig vilde den där Sune.
Sune vill inte lämna tomten. From som ett lamm? Nej, skenet bedrar...



Posering i dimman. Han vet hur man ser söt ut :) (Bilder tagna av systerdotter Emma)


Nu ska jag städa upp efter mig och åka till Andreas!

1:a advent och Sunes namnsdag!

Har precis återhämtat mig från ett skrattanfall. Sune älskar att ligga i trånga utrymmen som under soffan, sängen och under stolar. Det är väldigt lågt från stolspinnarna till golvet, men han ska prompt ligga där. För att komma under ålar han ner som en säl. Han liksom kanar ner med huvudet först. Han ser så rolig ut! Hans lilla tjocka kropp gör ju att allt han gör ser kul ut.

Lekkamraten och grannhunden Ronja, en riktigt fin labbe :) De älskade varandra.

Vill alltid vara nära... Somnade så här inne på toan då jag sminkade mig :)

Första mötet med Andreas innehöll bitlekar. Allt är gott att bita på...
Han är förbannat smart och lättlärd. Direkt efter maten går han till ytterdörren och gnäller och han kan redan "Sitt" och "Vacker tass". Bästa hunden i världen :) Skriver mer sen, är så fruktansvärt trött efter gårdagens bravader med tjejorna :)

Bus och sömn

För en stund sedan busade mamma med Sune, hon stoppade in tidningspapper i en strumpa och han gömde sig i sin korg och bakom möbler för att mamma inte skull få tag på hans leksak. Mamma busade runt med honom i ca 5 minuter, plötsligt började ögonen på Sune att hänga. Han började bli trött.... Nu ligger han under soffan i vardagsrummet, där är det svalt, mörkt och mysigt. Han får knappt plats under soffan och man får nästan hjälpa honom att komma ut därifrån eftersom hans lilla knubbiga rumpa fastnar. Han är helt underbar! Jag är så kär i honom!
Här har han precis vaknat till liv igen och är sugen på bus igen :)

Sunes söt-min
Allt är spännande för honom och han biter på allt: mattan, soffan, vattenskålen, våra fötter och strumpor, kläder, fingrar... Ja ALLT! Och inte nog med att jag har en pojkvän som snarkar... Sune snarkar också! Jackpott....  :) Det sköna är att han verkar känna sig som hemma.

Nu har vi hämtat Sune

Hemma hos mamma Selma med syrran
I bilen på väg till sitt nya hem
Det var lite läskigt att lämna mamma och syskonen. Han gnällde lite och studsade runt i knät på mig.
Men pussades massor ändå :)
Svalt vid fönstret
Och till slut somnade han på sin snuttefilt som han fick från sin första familj.
Väl framme i sitt nya hem var han på gott humör. Efter lite kissandes på tomten fick han mat som han slukade på tre sekunder. Sedan "hoppade" han runt i köket (han hoppar inte speciellt högt, bakdelen hänger inte riktigt med...) och ville leka massor. Ett gosedjur som ser ut som en labradorvalp var favoritleksaken. Vi kallar den för "Mini-Me".
Men sedan blev han väldigt trött och somnade på tröskeln mellan köket och ett av rummen.
Söta Sune :) Han ligger fortfarande på tröskeln och slaggar.
Välkommen hem till oss Sune!

3, snart 2 dagar kvar...

Sen kommer skönheten vi väntat på! :)
Mamma har redan köpt en bädd, leksaker och 15 kg mat. Systrarna har också köpt en massa leksaker och pappa har gjort en jättefin namnskylt och krok där det står "Sune" i tjock silvertråd. Jättefin! Nu är allt klart för hemkomst Sune! Din nya familj väntar på dig med spänning :)
Jag måste hinna köpa bädd och grejer också, tyvärr har jag inget liv utanför skolan och jobbet, men snart så! Första tiden kommer han bo hemma hos mamma och pappa, så jag kommer hinna köpa tills det är dags för hans helger här hos mig. Vi har bestämt att han ska bo här varannan helg, de helger jag inte jobbar. MYS! Vi ska gå på massor av promenader och leka i Rålis!

Hundbädd

Surfar runt på nätet efter fina hundbäddar och hittade denna fina! Som en stor mjuk kudde att ligga på.
Bild från Dog´s Companion
Det borde inte vara så svårt att sy en själv. Ska kolla efter tyg och stoppning :)

Gud vad jag längtar!

Längtar verkligen ihjäl mig till nästa fredag då vi ska hämta Optimus. Vi måste komma på ett namn snart! Optimus, eller Optimus Prime som han egentligen heter, är ju uppfödarens namn på honom. Det är roligare om vi i familjen får döpa honom.
Nytt förslag är Aston. Vad sägs om det? Vi behöver förslag!

Fler bilder på Optimus

Kolla in ögonen på bilden nedan! Hahaha :)
Strike a pose!
Syster Johanna ser rätt nöjd ut tycker jag :)
Alla bilder är från systerdottern Emmas kamera. Lite bättre kvalité än från min mobil :)

Hej!

Optimus heter jag och jag föddes den 1:a oktober. Nu är jag ca 7 veckor gammal och jag älskar mat som ni ser, jag väger redan över fem kilo. Då jag springer händer det att jag ramlar, jag har inte riktigt full kontroll på min lilla knubbiga kropp. Jag har en tjock mage och jag gillar att busa. Ibland somnar jag helt plötsligt, jag blir helt slut av allt busande!
Min mamma heter Selma och är en jättefin Labrador. Hon busar minst lika mycket som jag och mina tre syskon. Idag kom en snäll familj och lekte med mig, jag ska tydligen flytta till dom den 26:e eller den 27:e. Dom lovade att ta väl hand om mig och ge mig massor med kärlek, mat och bus. Jag somnade nästan i famnen på en av dom, det var mysigt.
Jag och syrran slaggar.
Jag, syrran och brorsan
Det är skönt att bli kliad på magen :)

Den här lilla hunden är den finaste i världen! Han har stora fina tassar och hans päls är mjuk och tät. Han busar och kutar runt och det sötaste är att han inte riktigt har koll på kroppen. Han ramlar verkligen hela tiden! Då man håller i honom, känns det som att hålla i en mjuk boll. Hans mamma Selma var en riktigt rolig hund, helt galen och väldigt stabil i psyket. Hon ville ha uppmärksamhet av alla och bli klian och klappad. Min pappa sa alltså ja! Optimus kommer bli vår lilla bebis :) :) :)
Sitter och funderar på namn..... Har ni nåt tips på namn? Det får gärna vara ett S eller ett I i namnet.

Haha!

Jag har sett det här klippet hundra gånger, men fortfarande skrattar jag åt det. Jag äääälskar den feta pandan!

Min hund! :(

Min älskade hund Molle dog i morse. Han har varit dålig ett bra tag, men vi har varit för svaga för att kunna avliva honom. Idag somnade han in bredvid vår andra hund Chaplin.
Fina, roliga och söta Molle, då jag var 9 år hade jag sparat ihop pengar för att kunna köpa dig. Mamma och pappa gav hälften och vi visste direkt att det var dig vi ville ha av de fem valparna. Du bossade runt bland tikarna och du var alltid så envis och fin. Nästan lite snobbig var du, precis som en pudel ska vara. Du hade karaktär och en stark personlighet!
Det tog säkert 2 månader innan du kunde gå i koppel, du bara satt på din lilla rumpa och vägrade. Lika kul var det då man sa "fy" åt dig. Antingen visade du tänderna eller så tittade du bort och ignorerade oss. Du var den som visste bäst, du var ledaren :)
Men du skulle aldrig någonsin bita någon. Du älskade barn och pussade ihjäl dem! Jag klädde på dig kläder och körde runt dig i dockvagnen, du lät mig göra det, trots att du hatade mig i stunden.
Nu ska du få vila i frid, på landet ska du få sova. Det är en lättnad för oss alla, nu vet vi att du har det bra. Du var den finaste hunden jag någonsin sett.

Bön-diskussionen fortsätter....

Jag har tydligen haft en sådan där hoppande böna! Michaela skrev precis:
"Anledningen till varfor jag vet att hoppande bonor ens existerar ar for att du hade en san. PA DITT KOKSBORD. Din mamma var med. Fraga henne. Ni hade varit is tan och kopt den dar. Jag tyckte att det var skitlaskigt."



Jag vet att det kanske är ett konstigt ämne att diskutera i över en vecka, en jävla larv inne i en böna... Men den HOPPAR ju! Hur coolt är inte det? Men jag står fast vid att de ger mig en panik och klaustrofobi-känsla.
Kolla här då Michaela! Så här ser den ut då den väl lyckas ta sig ut ur bönan. Tyvärr så händer det typ 1 gång på hundra (jag höftar lite, men det händer iaf sällan) att de lyckas. Oftast dör de innan de ens fått se solljuset...

Viktig debatt om husdjur

Svar på Mickans kommentar: Tror du att jag vill ha en hoppande böna? Jag skulle ju få panik varje gång jag tittade på den! Den är inlåst i sitt skal och hoppar gör den nog för att den gör allt för att komma ut. Klaustrofobi! Måste slå upp detta... Michaela, om du är riktigt intresserad av dessa bönor, kan du läsa mer om dem här: http://exotiskadjur.ifokus.se/Articles/Read.aspx?ArticleId=a77157f9-48db-4d00-baf7-6966b73f44d6
Jag kan köpa an åt dig ist :)
Nä, jag vill ju ha en dvärgpinscher, men eftersom jag inte kan skaffa det pga tid och pengar, vill jag ha nåt kul. Kanske ska plocka upp en salamander från dammen hemma hos mamma och pappa? Min pappa hade dem coolaste husdjuren då jag var liten; pirayor och hajar! Min pappa är häftig.

Ge mig guld

Alltså guld som i guldfisk!
Den här kanske skulle få mig på bättre humör? Husdjur brukar ju få mig glad, som mina sköldpaddor i Portugal, mina pudlar eller min systers lilla chihuahua Tyson.
Den här fula fisken ser iofs sur ut, kanske skulle skaffa mig en gladare guldfisk? Det ska jag tamefan göra! Vad kan det kosta egentligen? En liten skål, TVÅ gulfiskar (det måste det ju vara, annars blir de lika sura som bitterfittan på bilden), lite sand och en växt. Det borde ju vara en självklarhet att ha lite fiskar hemma i lägenheten. Jag kan ju inte ha nåt annat djur pga tidsbrist. Om jag inte har råd (jag är luspank) ska jag önska mig två guldfiskar :)

Fake eller äkta?

Läste precis ett inlägg i Jennys (min barndomskompis som jag fikade med i veckan) blogg http://vardagsglimt.blogg.se/2009/october/hur-gick-det-till.html?_tmp=902dab446cf8a23e8273a121c183e7317b57dc50
Inlägget handlar ju om att hon trodde att hon köpt en ovanligt fin plastblomma, som sedan visade sig vara en riktig. Bra blomma som kunde luras så där! Det är inte alltid så lätt att se vad som är fake och vad som är äkta...
Det får mig att tänka på då jag var kanske 10 år och köpte en plastsköldpadda på kolmorden. Den såg så himla äkta ut och jag lurade till och med min mormor att den var levande. Då hon var på besök i Sverige ett år, fyllde jag badkaret med lite vatten och la dit den. Mormor tyckte att den var jätteläskig och vågade inte klappa den. Det gick så långt att varje gång hon behövde gå på toa, gick hon på nedervåningen ist. Hon var livrädd för den. Stackars mormor!
För någon månad sedan frågade hon om den fortfarande levde... Hon är så rolig, varför har hon inte frågat det tidigare? Jag hade nästan glömt historien, men hon påminde mig. Jag höll fast vid min lögn, fick dåligt samvete över att jag ljugit i alla dessa år... Min "mommo" är ju som sagt coolast i världen!
Detta kanske inte alls har med Jennys inlägg att göra, men jag kopplade iaf hennes blomma med min sköldpadda Lucas :)

vill ha husdjur

Jag har haft hund i hela mitt liv och det känns helt tomt utan Molle och Chaplin. Jag kände likadant då jag bodde i Portugal och jag och min rumskompis Maria tänkte faktiskt köpa en hund. Hotellet som vi bodde på tyckte däremot att det var en dålig idé, därför köpte vi dessa:
Den mörka heter Baga och den ljusa (som var min) heter Ninja. Vi fick instruktioner om att mata dem genom att smula ner små räk-liknande djur i deras "akvarium", men vi såg aldrig att de åt, vi trodde att de hetsåt i smyg.
En dag var vi hemma då städerskan kom och hon berättade att hon hade likadana sköldpaddor hemma hos sig och sa att Baga och Ninja verkade jättehungriga. Vi blev förvånade och hon visade hur hungriga de stackars djuren var. Tydligen skulle man hålla en liten räka framför dem och så öppnade de sina munnar stort och tog den från handen. Stackars Baga och Ninja, de hade inte fått mat av oss på en månad! Jag och Maria var inga bra sköldpadde-föräldrar :(
Däremot skulle jag bli en riktigt bra matte åt en sån här:
(Bilden är från http://www.dogbytes.se/supermario_litter.htm)

Hjärt-stjärt, då vi blir vuxna ska vi ha en sån!

Min bästa polare

En av mina bästa vänner heter Tyson. Han gillar precis som jag att klä ut sig. Här är han på skojfriskt humör. Jag sminkade honom med knallrosa ögonskugga eftersom han såg lite biege ut (se andra bilden för att se hur jag sminkade).
Jag och Tyson har fått i oss lite för mycket champagne på nyårsafton.
Visst passar han i rosa? Jag använde en mjuk pensel och strök ögonskuggan försiktigt på den känsliga huden kring ögonen.

Den här dagen ville vi få fram lite "Gossip-girl"-känsla med hjälp av ett svart sidenband.
Bakis-Tyson har ångest för gårdagen.

Nyare inlägg
RSS 2.0