och det gjorde jag. fan det gör ont. så jävla ont. morfar, du var den bästa människan i hela världen. jag ser upp till dig mer än vad jag gör till någon annan. vi har alltid varit lika, vi två. och du har alltid skyddat mig, funnits för mig och tröstat mig. kan du komma tillbaka? finns det inget sätt att få tillbaka dig på? fan. jag ropar efter dig men jag får inget svar. vad ska jag göra utan dig? vad ska mormor göra utan dig? vad ska alla vi göra utan dig? vi behöver ju dig. starka morfar som alltid kämpat för oss. jag vet inte om jag älskar någon lika högt som jag älskar dig. jo jag älskar alla andra i vår familj så högt så högt. men du var speciell. du är fortfarande den bästa morfarn man kan ha. det kan jag lova. morfar, du är inte värd att dö såhär tidigt, två veckor från att bli sextiotvå. du skulle inte dö såhär. jävla cancer, jävla lunginflammation, jävla sjukdomar. VARFÖR TOG NI MIN MORFAR. jag kommer alltid älska dig så jävla mycket morfar, vi ska kämpa nu. vi ska ta hand om varandra, ta hand om älskade mormor. din fru i trettiåtta år. vi lever och kämpar för dig. du behöver inte oroa dig. vi gråter bara. det är ju okej säger du, så oroa dig inte. vi tar hand om varandra.. okej? jag ska göra dig stolt morfar. 
jag kommer aldrig någonsin sluta älska dig