Jag vill gråta och förstå. Men jag gråter inte och jag förstår inte. Om jag kunde gråta, skulle jag också känna lättnad efteråt. Fortfarande sorg, men en sorts lättnad. Jag kan inte gråta. Jag kan verkligen inte. Jag är helt iskall, vilket skrämmer mig. Så här har jag aldrig känt mig tidigare. Jag är din dotter pappa. Du är borta. Du är död. Jag kommer aldrig få se dig igen. Jag kommer aldrig få höra din röst igen. Jag kommer aldrig få krama dig igen. Jag kommer aldrig få skratta med dig igen. Du.är.borta. Men jag förstår det inte. Trots att jag såg allt.

Sjuk bild. Johanna har fula kläder, Nicklas sover, jag ser ut som ett djur och pappa ser ut som en zigenare. Svart hår och knallgröna ögon. Jag är tacksam över att jag ärvt dina gröna ögon.