Är du också rädd för fetton?
Om så är fallet, kolla då in detta så slipper du att känna dig ensam
Söta Göta
Jag och Andreas hade lilla julafton hos hans underbara Göta igår kväll. Kolla vad vi bl.a. fick :)
Jag lever numera i mina duntofflor. Jag fick även ett jättevackert halsband i form av ett hjärta. Gulliga Göta kan min hjärt-trend :)
Sista dagen på jobbet
Då vart man arbetslös! Pang sa det och så står man här utan jobb. Känns ganska trist faktiskt, men kanske bra ändå. Det här är ju min sista termin på skolan och all tid kommer att gå till examensarbete mm mm. Bara man klarar sig på CSN.... Snåla ännu mer än vad man gjort, vända på slantarna och hela tiden tänka: BEHÖVER jag verkligen det här? Jo då, det kommer att gå! Nu ska jag duscha, plugga och sedan ladda inför min första skoldag som är imorgon!
Psssst... Apropå pengar, jag råkade köpa nya träningskläder idag. Toppen, visst? Men vadå, jag behöver nåt som motiverar mig och nya kläder är väl den bästa motivationen? HEJ NUDLAR!
Nu är det dags att ta sig i kragen!
Och det har jag gjort :) Nu sitter jag och skriver, sliter mig i håret och låter mina hjärnceller jobba arslet av sig. Helvete vad duktig jag är!
Hundarnas favorit
Det var alltid du. En av dem hängivna var denna lilla varelse. Jag lovar att han saknar dig lika mycket som vi.
Lill-Tyson blev alltid på ett förtjusande humör så fort pappa kom. La sig på rygg, betedde sig extremt töntigt och lyssnade så fort pappa sa något. Pappa var hans kung, hans ledare och han gjorde allt för att vinna hans kärlek. Fick han sitta i pappas knä, gick det inte att locka honom till sig. Helt omöjligt.
Bild från november, en månad innan pappa somnade in
Likadant med den här lilla valpen. Du lärde honom "sitt" och så fort du gjorde ett tecken med handen om att han skulle sitta, så satt han på en nanosekund. Jag är ledsen för att du inte fick ta hand om honom, uppfostra honom och gå på långa promenader som du såg fram emot. Detta är din hund pappa och vi gör allt för det här lilla livet.
Jag kan aldrig få tag på dig igen
Du svarade alltid i telefon. Trots att du var på möte, satt i den andra telefonen eller var upptagen med något. Alltid! Om du var upptagen svarade du "jag ringer dig så fort mötet är över. Var det nåt speciellt?". Oftast var det ju inte något superviktigt, kanske bara en fråga om något som kunde vänta några timmar. Men det väsentliga - du fanns alltid där. Jämt jämt jämt. Vad jag (eller någon annan i familjen) än ville så fanns du där. En fråga om vilken sladd jag behövde för att koppla in nåt, så svarade du att du kunde kolla upp det och komma med den till mig. Du var så snäll, alldeles för snäll. Jag önskar att jag kunde varit lika snäll mot dig. Men du var ju min pappa och en pappa gör ju allt för sina barn trodde jag. Men nu i efterhand och som vuxen, förstår jag att det du gjort för mig under alla år har varit nåt alldeles extra. Du var min trygghet, du skulle aldrig svika mig eller lämna mig. Du fanns alltid där.
Det finns ingen förutom mamma som jag litar på lika mycket som jag litade på dig. Jag har verkligen haft världens bästa pappa. Och jag fick ha dig som pappa i nästan 25 år. Jag har världens bästa mamma också, hon gör allt för oss. Hon kan gå genom berg, slå sönder en bom med ett finger, men viktigast av allt, hon gör allt för oss. Nu har jag min älskade mamma kvar, jag ska göra allt för henne. Du vet att vi gör allt vi kan pappa.
Plötsligt är alla döende
Perfekt... Tänkte att jag skulle försöka att tänka på nåt annat än canser... För plugga kan jag ju uppenbarligen inte. Har försökt hela dagen, men det har inte gått, jag har inte ens varit i närheten av att löst något problem alls av vad jag har framför mig. Därför tänkte jag att jag kollar lite på "Nip tuck" (den sjukt bra serien) för att försöka tänka på annat och sedan göra ett nytt försök till att plugga. Synd bara att en av huvudpersonerna i avsnittet får reda på att han har bröstcanser. Lustigt va? Så nu sitter jag och glor på honom och hans försök till att hitta någon som kan ta hand om hans barn då han dött.
Allt påminner om pappa. Allt påminner om canser också. Jämt. Alltid. Vad jag än gör så finns det där. Har ni sett reklamen på youtube: "När är din dödsdag?" Eller vad fan de säger... Försöker att tjäna pengar på att folk ska ta reda på hur länge de ska leva. På vilka grunder??? Jo, på att de vill tjäna pengar. Jävla svin.
Man kanske kan jämföra min situation med en gravid kvinna: plötsligt ser hon ungar överallt. Alla kvinnor förvandlas till gravida och det springer barn överallt. Egentligen har det inte hänt något med omvärlden, det finns fortfarande lika många ungar och gravida kvinnor, men det har hänt något med henne.
Kalla mig bitter, för det är PRECIS vad jag är. Jag är inte sorgsen, gråter och bekämpar sorgen som de flesta annars gör. Jag är bara bitter och arg. Men egentligen är jag faktiskt ledsen. Synd bara att jag kanske inte blir behandlad som en sörjande. Måste man gråta för att få förståelse? (Obs, läs förståelse och inte tycka synd om.)
urs
Vad har ni gjort med blogg.se egentligen? Menyn ser ju jättedålig ut!
Det går så segt!
Den som vill göra mina skoluppgifter betalar jag! Vem är intresserad?
Stor pojke nu!
15 kg och helt galen! Han har mer energi än någonsin och igår rullade han ner för den snöiga långa backen. Han såg ut som en korv som bara rullade och rullade. Han älskar verkligen snö och kan vara ute i timmar. De nya tänderna har redan vuxit ut och han har blivit kraftigare än för bara en vecka sedan.
Titta vad fina och stora tänder som vuxit ut på bara 3 dagar (!). Skönt, de är inte lika vassa som mjölktänderna. Ser ni att han börjar få skägg nu också?
Ser han galen ut? :) Skoblocket från Adidas är fortfarande kul att leka med.
Stilig, lite biffig och charmig. Kul också att grannhunden (labradoren Ronja) och Sune leker som hundar ska leka nu. Innan hängde Sune i hennes mungipor, hoppade på henne och var allmänt pain in the ass (om Ronja själv hade uttalat sig). Hon är alldeles för snäll och lät honom göra som han ville, men nu leker de tillsammans, han har mognat och Ronja verkar anse att han numera är en trevlig prick. Hon och Sune sprang runt och bar en boll tillsammans igår. Teamwork med sin nya bästis :)
Sov gott min älskade pappa
Vår underbara och härliga präst Madeleine trotsade vädret tillsammans med oss och läste en dikt som hon gillade. Den var väldigt vacker. Vi sjöng "Härlig är jorden" som också var en av psalmerna på begravningen.
Snön öste verkligen ner!
Här bredvid Tord, Michaelas snälla och roliga pappa får du vila. Vi saknar dig så mycket pappa. Men nu fick du din fina plats iaf. Hit ska vi komma och prata med dig. Då inte vi är där, finns Tord där. Du är aldrig ensam.
Idag får pappa sin plats
Vi ska ha urnsättning idag. Det känns skönt samtidigt som jag vet att det kommer att bli jobbigt. Det känns skönt eftersom vi alla får en plats vi kan gå till för att besöka honom. Där kan vi prata med honom, berätta vad som händer i våra liv och en plats att smycka med blommor, ljus och andra saker. Vi kan dock inte sätta någon gravsten än pga snön, vi får helt enkelt smycka pappas plats med annat just nu.
Här ska du få vila älskade pappa. Jag hoppas att du är med oss idag, vi behöver ditt stöd och din närvaro. Jag älskar dig pappa.
Mms-konversation med min vän Anna ser ut så här
Till Anna:
Vill du smaka?
Svar:
Trodde aldrig du skulle fråga!
Allt sker samtidigt
Förmodligen kommer jag att bli varslad. Inte nog med att pappa är borta, jag kommer inte ha nåt extrajobb utöver skolan. Konstigt bara att alla som jobbar extra fått veta att de inte har nåt jobb kvar...förutom jag.
Hade jag inte haft en pojkvän som jobbade på samma jobb som jag (och ja, det var så vi lärde känna varandra...heeeheee) hade jag inte vetat om det än. Tydligen jobbar jag sista gången i helgen, men chefen har inte berättat det för mig än. Snällt va? Själv skrattar jag faktiskt nästan åt det, eller rättare sagt; bryr mig knappt. Har börjat på ett nytt CV.
Ok, det där lät bara kaxigt, men det var inte alls så jag menade. Vissa saker blir små i jämförelse med andra. Som t.ex. det som hände med pappa. Jobb, eller utan jobb. Jag överlever ju iaf!
Nån som vill anställa mig? Jag gör vad som helst förutom hamburgare och kaffe!
En månad och en dag sedan
Igår var det exakt en månad sedan som pappa somnade in för gott. Jag saknar honom nåt enormt, det har nog aldrig gått en månad utan att jag träffat honom. Eller jo, då jag bodde i Portugal, men aldrig annars. Jag har en bra relation till båda mina föräldrar och det känns så konstigt att inte kunna träffa pappa mer. Hur mycket jag än vill se honom så går det inte. Jag kan inte göra någonting. Det känns hopplöst och tungt. Men framför allt sorgligt. Kommer jag aldrig mer få se honom? Är det verkligen så?
Imorgon är det urnsättning och det känns jobbigt. Verkligheten kommer ikapp mig ibland och det gör bara ont. Jag är ganska bra på att inte tänka på pappas död, men då jag ser någon bild eller något som påminner om honom extremt mycket är det kört. Då kan jag inte göra annat än gråta. Det händer sällan, men då det väl händer känns det som att det aldrig kommer att bli bra igen.
Sist det hände var natten mellan söndag och måndag, det var första gången som jag skulle sova själv i min lägenhet igen och allting här påminner om pappa. Det är ju han som renoverat nästan allt! Han kämpade som en galning månaderna innan han fick diagnosen, han hade ont i magen och var väldigt trött. Det här var förra våren och jag misstänkte att något var fel. Tyvärr var det mer är bara "något fel", det var dödligt. Jag hoppas att den här natten kommer att gå bättre... Trots att jag vet att morgondagen kommer att bli extremt tung.
Dejt till min vän Anton
Min heta vän Anton är ett riktigt kap. Han bjuder på sig själv, är nästan alltid glad och en sann lyssnare. Anton är en kille av den där kramgoa sorten och bor rent och snyggt i en stor lägenhet. Han längtar efter att gå på dejt med en söt och charmig tjej. Kanske är det DU?
Han är inte efterbliven om ni tror det. Nej nej, han är bara sämst på att ragga. Däremot är han en riktig charmör, lagar god mat och får oss vänner alltid att skratta.
Är du intresserad av min heta vän Anton?
Maila då till [email protected]
Mat-dag
Ibland finns det verkligen inte nåt stopp i magen, ibland kan jag föräta mig. Det händer inte så ofta, men idag var just en sån där dag då det inte verkar finnas nåt stopp. Jag hade precis ätit kyckling och pasta och skulle möta upp Vide vid Fridhemsplan. Hon skulle köpa med sig sushi och då hon beställt och vi satt och väntade på hennes mat var det något inom mig som ruskade om mig och drog mig bort till killen i kassan "jag vill också ha sushi" hör jag migsjälv säga och Vide skrattade lite. Jag hade ju precis ätit? En stor portion också. Men sushin slank ju ner hur lätt som helst. Till den drack vi cola och nu har jag nästan ätit upp en hel Marabou chokladkaka. Tur att jag inte kan bli tjock :)
Ett tips - kolla på 4:an
Min idol, den fulla vingubben Bengt Frithiofsson. Hans smaklökar vill ha muskligt vin. MUSTIGT!
Åren som gått på Danshögskolan
Jag kom att tänka på en sak idag, jag är faktiskt är klar med skolan om ca 4 månader. FYRA MÅNADER KVAR! Tanken på att juni snart är här gör mig överlycklig! Det låter som att skolan är hemsk, men om sanningen ska fram är inte skolan så fasligt farlig. Dock har jag inte direkt stortrivts de senaste två åren.
OBS! Detta är ett långt och tråkigt inlägg, ni som inte orkar läsa detta förstår jag till fullo :)
Året innan jag började på Danshögskolan gick jag på Kulturamas danslinje och mitt enda mål med att gå där var att komma in på Danshögskolan. De veckor som jag gjorde audition, var de bästa veckorna någonsin! Det var kalasvarmt i dansstudiorna, svetten lackade, knäna och fötterna blödde, men känslan av att slita så hårt och enbart fokusera sig på en sak gav mig njutning. Jag sökte både till danslinjen och pedagoglinjen, men mitt förstahandsval var ju självklart pedagoglinjen! Efter några veckor hade en hel del dansare sållats bort och vi som var kvar hade ett solo att dansa, intervjuer, musikprov, repertoar och ett pedagogiskt prov kvar att visa för juryn. Nervositeten var ett faktum, men glädjen av att fortfarande vara kvar i matchen gav en kick. Flera hundra sökande, men endast 15 platser.
Jag och Pernilla fick vårt svar samtidigt, båda två hade kommit in!!! Vi skulle gå i samma klass och vi var så peppade att vi ville börja på en gång. Detta var i juni och i augusti skulle vi få börja på vår drömskola.
Ett år gick, tyvärr dog en del av glädjen redan första året. Tiden till allt kändes knapp, jag visste innan att skolan bjöd på mycket plugg - det var ju en lärarutbildning, men svårigheten att få ihop och orka både det teoretiska och praktiska var ganska svårt. Trött kropp och trött hjärna, det var svårt att hitta tid för återhämtning, nästan omöjlig. Förmiddagen innehåller dansträning och eftermiddagarna teori. Klockan fem slutar vi för dagen och kvällarna består av plugg. Första året gick relativt snabbt och i början av år två fick jag erbjudande att jobba som dansare i det portugisiska moderna danskompaniet Vortice.Dance Company. Det året jobbade jag alltså i Portugal och då jag kom tillbaka fick jag börja i klassen under Pernillas (min förra klass).
Det kändes som att ta ett stort kliv tillbaka, ner i skolbänken igen och samma vanliga dansklasser. Det kändes ganska trist. Jag som ville ut i världen och turnera, fortsätta dansa, se andra länder och lära mig fler språk. Urs, hösten var lång och trist. Jag sökte massa designskolor i ren tristess och kom faktiskt in på en i Milano. Trots längtan efter att fly landet och strunta i dansen, hängde jag kvar och gav skolan en sista chans (tänkte jag då). Våren blev stressig med turné, uppsats, examinationer i kurser och jag hann knappt träffa min älskade pojkvän. Men det är väl värt det? Tänkte jag. Jag ville ju det här så himla mycket! Det här var ju min dröm?!
Sommaren kom och jag fick veta att min pappa var svårt sjuk. Världen gick sönder. Den gick verkligen sönder! och jag hade svårt att se klart. Min sorg och ilska gick ut över Andreas. Jag tog mig igenom sommaren, men ångestklumpen i magen fanns där. Konstant. Jag läste på nätet att min pappas cancer inte gick att bota och att levnadschansen var mellan 1-4 år.
Hösten kom igen och den var tusen gånger mörkare och råare. Skolan kändes totalt onödig. Varför prata om tyngd, genus, teknik, piruetter, balans och plié då ens far är så svårt sjuk att det bara gjorde ont i mig. De skriftliga inlämningarna var skrattretande dåliga, jag orkade inte ta mig upp på mornarna eftersom jag inte sov på nätterna. Jag var sjuk ofta och hade inte lust till någonting. Jag kanske ska sluta upp med den här skiten? Tänkte jag ofta, men samtidigt tänkte jag att dessa år skulle kännas som bortkastade om jag hoppade av det sista året.
Sen vet ni ju vad som hände... Min blogg är fylld av bilder och inlägg om min pappa. Han klarade sig som sagt till den 25:e december och då tog han sitt sista andetag. Men.... jag var där! Jag höll honom i handen och pratade med honom och han fick somna in hemma. Ni kanske tycker att det är krasst att tänka så, men jag tror att man måste försöka att se det positiva i situationen: Nu slipper han lida, han slipper att ha ont och jag vet att han vill att jag ska klara av skolan och fortsätta leva. Han sa ju det så ofta "Matilda, tänk att du snart är klar med skolan!". och det där om att fortsätta leva, pappa har dött och har lämnat en stor sorg efter sig, men vi andra lever fortfarande. Och vi måste fortsätta med det! Vi lever för dig pappa.
Pappa på besök i Portugal, december -07
Det går upp och ned, jag är ledsen ofta, men jag har insett att jag faktiskt snart är klar med skolan och jag är så sugen på att komma ut i livet och jobba! Jag ska försöka att göra det bästa av tiden som är kvar. Får jag rest i några kurser (som jag redan har...) är väl inte det hela världen! Skolan finns kvar, det gör däremot inte min pappa. Jag ångrar ingenting, jag hade däremot känt ånger om jag inte struntat i skolan för att vara med pappa. Och jag tror inte heller att jag hade mått bättre av att vara hemma längre.
Nu ska jag planera inför morgondagens lektioner på Sensus. Jag har praktik den här veckan också och veckan efter börjar skolan på riktigt! Nu jävlar ska jag klara det här. Jag gör det för dig pappa!
Nya Gina Tricot-tjejen
Är det bara jag som tycker att hon ser exakt likadan ut som den förra? Det finns bara två skillnader, den nya tjejen är mörkhyad och yngre. Varför byta ut ett säljande koncept?
Lördagen blev ju inte heller så tokig
Åt så jävla god mat ikväll! Helt sjukt. Det råkade vara jag som lagade den också. Bara det är ju ett stort plus i kanten. Min lägenhet är ren, städad och mysig med tända ljus.
Mamma köpte blommor åt mig idag så nu är det fint här hemma. Min mamma är ju faktiskt världsbäst. Vi var vid graven idag också och alla blommorna var borttagna, det var endast hjärtat från oss barn som var kvar. Men det var jättefint. "Hallelujah" sjöngs idag av Timberlake mfl på den amerikanska galan för katastrofen i Haiti. Jag tänkte på dig då pappa och på hur mycket du hade älskat deras version av den.
Underbara fredagen!
Möte med min handledare angående examensarbetet. Gick super, hon fick mig att börja tänka så att det knakar och gav mig massor av tips. Henne gillar vi! Efter mötet blev jag bjuden på en sen födelsedagsfika av min underbara vän Pernilla, jag fick en fin present av henne också! Henne gillar vi inte bara, henne älskar vi! haha :)
Efter fikat blev jag bjuden på ännu mer! Jag och Andreas käkade middag hemma hos makalösa Carro och Christian, det bjöds på supergod mat, vin och skratt. Det slår liksom aldrig fel med er, vi har grymt kul ihop! Idag ska jag försöka städa upp i min lilla lya, laga mat och ha en lugn kväll. Jag är trött som en bäver! På återseende!
Plugg plugg plugg och babbel med Pullan
Har pluggat hela kvällen, försökt att få ordning på mitt liv igen efter allt som hänt. Tänk att man verkligen kan tappa all kontroll! Jag hade bra betyg förut, var relativt duktig i skolan, hade bra minne, hjälpte ibland mina klasskamrater med skoluppgifter och uppsatser. Men nu... Nu är det jag som behöver hjälp.
Jag har rest i tre uppgifter och ligger långt efter med en stor examination. Men vad gör det? Skolan finns kvar. Det gör däremot inte min pappa. Jag måste börja att tänka så, då slipper jag onödiga negativa känslor som stress och prestationsångest. Jag vet att jag är duktig på vad jag gör. Jag vet att jag kan. Men just nu måste jag försöka förstå att jag inte orkar lika mycket som förut. Det låter ju som att jag gått och blivit gammal. Men det är sant, jag har inte energi till att lägga ner så mycket tid på skolan längre. Energin går till så himla mycket annat också.
Ikväll pratade jag med Pullan (eller Pernilla som hon egentligen heter) för att bolla lite idéer kring mitt examensarbete. Det kändes skönt. Hon är en sann vän den där Pernilla. Vi råkar alltid prata i sisådär 1,5-2 timmar.... Imorgon har jag möte med min handledare och ska presentera min idé och skriva om mitt PM som blev skit då jag lämnade in det i höstas. Konstigt det där, jag är duktig på att skriva och har vanligtvis 100 idéer om vad jag vill skriva om eller göra arbete om, men nu har det varit så otroligt svårt att jag verkigen behövde Pernilla som bollplank. Efter mötet med handledaren ska jag och Pullan fika, sedan blir det middag hos Carro och Leifi (Christian) med Andreas. Jag ser fram emot fredag nu!
Det går framåt!
Idag har jag varit i skolan för första gången på....väldigt länge! Hade möte med min handledare angående praktiskolan som jag undervisade på under hösten och det gick finemang. Hon är grym den där handledaren. Sune har även tappat fler tänder, totalt fyra stycken och allihopa är framtänder, han ser verkligen ut som en 6-åring nu med glugg.
Nu ska jag vara en duktig flicka och plugga! På återseende.
Tur att jag är synskadad!
Ni vet hur gott det är med iskall cola? Mmm! Tänkte jag då Andreas la in den i frysen, varm cola smakar pekka.
En timme gick, en film gick och plötsligt kom han på att colan stod kvar i frysen. Som tur var, fanns det fortfarande rinnande cola kvar i flaskan. "Puh!" tänkte jag och öppnade flarran med ett brett leende. "POW" "BANG" och tjoff rakt in mot höger öga. Korken flög som en raket rakt upp i fejset på mig. Jag skrek som en tjej ur en skräckfilm för att sedan bryta ut i gapskratt. Jag hade cola i håret, det var cola över hela diskbänken, alla luckorna i köket, golvet, spisen och även i taket. Andreas kom ut i köket för att se vad som hänt och snäll som han är, pratade han med en lugn röst och sa att allt skulle bli okej igen. Det första vettiga som kom ur mig var "Tur att jag är synskadad".
Som vissa vet, har jag ju glasögon och hade jag inte haft dem på mig (som jag ytterst sällan har) hade jag säkerligen varit blind idag. Tankarna flög genom huvudet på mig: "vilken tur jag har som ärvt dåliga ögon" och "det där med menthos i cola måste stämma". Shit vilken kraft korken flög mot mig!
Ja, detta var nog dagens stora händelse, mer händelserikt än så här är det inte i Matildas liv. Puss. Tack Gud än en gång för att du gjorde mig synskadad och inte blind.
En timme gick, en film gick och plötsligt kom han på att colan stod kvar i frysen. Som tur var, fanns det fortfarande rinnande cola kvar i flaskan. "Puh!" tänkte jag och öppnade flarran med ett brett leende. "POW" "BANG" och tjoff rakt in mot höger öga. Korken flög som en raket rakt upp i fejset på mig. Jag skrek som en tjej ur en skräckfilm för att sedan bryta ut i gapskratt. Jag hade cola i håret, det var cola över hela diskbänken, alla luckorna i köket, golvet, spisen och även i taket. Andreas kom ut i köket för att se vad som hänt och snäll som han är, pratade han med en lugn röst och sa att allt skulle bli okej igen. Det första vettiga som kom ur mig var "Tur att jag är synskadad".
Som vissa vet, har jag ju glasögon och hade jag inte haft dem på mig (som jag ytterst sällan har) hade jag säkerligen varit blind idag. Tankarna flög genom huvudet på mig: "vilken tur jag har som ärvt dåliga ögon" och "det där med menthos i cola måste stämma". Shit vilken kraft korken flög mot mig!
Ja, detta var nog dagens stora händelse, mer händelserikt än så här är det inte i Matildas liv. Puss. Tack Gud än en gång för att du gjorde mig synskadad och inte blind.
Jag älskar att resa
Jag älskar att sola, ligga på stranden och bli sandig. Jag älskar att bada i saltvatten och komma upp på stranden igen, beställa en glas cola eller varför inte en öl? Jag älskar då håret stelnar och blir risigt av saltvatten, det blir faktiskt snyggt av det! Jag älskar att bli brun, det blir man ju också snygg av. Jag älskar att somna på stranden då solen börjar gå ner och jag älskar att vakna på stranden då det nästan är mörkt. Jag älskar att shoppa utomlands, oavsett om det är bra eller dålig shopping. Jag behöver förresten inte shoppa, bara gå runt bland folk och leka med dem. Jag älskar att gå ut och äta utomlands, det är billigt och det är billig dricka. Jag älskar att bo på hotell och få rena handdukar varje dag. Jag älskar att resa.
Jag hatar dock Johanna och Anna som ska till Thailand snart. Hatar är ett starkt ord, men avundsjukan är väldigt stark. Sverige är så jävla urtrist att jag spyr på det. Det värsta är mörkret och slasken. Så.. Var TVUNGEN att klaga lite.
Sune har fått glugg!
Äntligen! Snart kan han inte bitas längre moahahaha :)
Han har totalt tappat två tänder idag, men då jag tog fotot hade han bara tappat den ena. Lillpojken håller på att bli stor!
Längtar till den underbara staden!
Från favoritkvarteret Bairro Alto i Lissabon:
Vägen upp till gayhotellet Anjo Azul som jag och Joao alltid bodde på
Sen natt med nybakta goda ting. Jag, Joao och Vanda
Favvostället Anjo Azul, där får man annat än choklad på kudden ;)
Utanför hotellet, på väg ut på karneval i Bairro Altos barfyllda kvarter. De små kullerstensgatorna med de söta, dekorerade balkongerna, tvätten som hänger på små ställ från allas hushåll och det ständiga oljudet gör Bairro Alto till den mysigaste platsen i Lissabon. Ni ser, jag skulle kunna skriva en reseguide till stället!
Börjar bli knäpp
Jag hörde precis pappas röst. "Hallå?" sa han precis som han alltid gjorde då han kom hem från jobbet. Det sjuka är att han alltid kom hem kl. 18.00, nu är kl. 18.05... Jag börjar bli knäpp!
underbara praktik!
Verkligen ett skönt sätt att komma igång igen. Jag har varit på praktik på mitt favvoställe Sensus och har haft skitkul hela dagen. På förmiddagen har vi dansat modern/nutida dans, kollat på dansfilmer och i eftermiddags har jag lärt ut "tango", min version av tango.
Underbara Sensus, eleverna, lärarna och min fina handledare! Yes. Jag är tillbaka igen, trots att jag bara sov mellan halv fem och halv sju imorse. Snart kollapsar jag av trötthet!
Snygga brudar
Jag låter bilderna tala för sig själva. Men faaaaan vad söt jag är! Äckligt nästan.
Middag hos syster
Som många kanske redan vet, har jag superdåligt lokalsinne och hittar först till en plats efter att jag varit där ca tio gånger. Vet ni vem jag ärvt mitt dåliga lokalsinne från? Inte är det pappa iaf... Min syster Sara bor i Nacka Strand och flyttade dit i somras, men varken jag eller mamma har lärt oss hur man hittar dit. Det blev en spännande kväll. På ditvägen åkte svängde vi av en avfart för tidigt och då vi skulle hem missade vi avfarten till Hammarbytunneln. Vi hamnade på Söder och åkte runt där ett tag. Ingen av oss visste hur vi skulle hitta hem. Jag vet, det är pinsamt, men vi kan inte hjälpa att vi inte fötts med lokalsinne.
Efter ca 50 minuter var vi hemma. Men det var en trevlig kvällsresa :) Mamma fick också lära sig hur man spelar Wii eller vad det nu heter. Det tog ett tag innan hon förstod hur det funkade, men då hon väl förstått blev hon riktigt kaxig och kollade snett på oss andra. Här är hon:
Vi andra fick höra kommentarer som "Pfffft, såg ni det där eller, vad säger Du nu?" eller "Kolla, max två gånger behöver jag kasta bowlingklotet för att alla käglor ska falla, men oftast en gång." Det gick inte att missa den stolta minen.
Blandade känslor
Jag känner både ångest och panik inför måndag då jag ska tillbaka till verkligheten. Jag har praktik på ett superställe, men är så himla orolig för hur det ska gå. Jag har varit där förut och jag vet att det kommer att gå bra, inga tvivel där, men jag har ingen ork till att planera lektioner och vara duktig. Synd att sitta och grubbla på det nu efter den här roliga kvällen med underbara familjen och vännerna. Men jag har ont i magen. Urs, har en klump i magen och bredvid mig snarkar motorsågen som vanligt. Två sekunder tar det innan han sover och själv ligger man i timmar innan man somnar. Ska väl försöka såga tillbaka nu då. Men urs. Ångest.
Hade jag tråkigt?
Eller var jag rent av frustrerad? Kanske det var så att jag väntade i två timmar igår på Andreas innan vi drog iväg på festen? Jag hade tusen gånger roligare på festen än vad dessa bilder visar iaf.
Det började med en het pose med vinflaskan... Jag la till en polsk tuch ser jag nu.
Det var extremt kul att ta kort på mig själv och gillade vad jag såg att...
...jag valde en ny miljö - köket! Jag blev ganska nöjd med flaskan i köket också.
Sen kliade det
Och jag dreglade och blåste bubblor. Jag hade kul i min ensamhet. Jag vet, man borde inte lägga upp detta. Idag har vi skrattat och bettys bilder på telefonen. Hon har dock valt andra miljöer. Men jag respekterar det.
Jag ska ta dig med storm min favoritstad!!!
YES! Gissa vem som fick en resa till Lissabon i födelsedagspresent? Mitt älskade Lissabon! Då jag var ledig från danskompaniet då jag jobbade i Portugal, åkte vi ofta till min älskade stad. Och nu får jag åka dit igen efter snart 2 år med min älskade pojkvän!!! :)
Tack Andreas, mamma, systrarna, Lina, Niklas och mina fina vänner Anna, Johanna, Betty, Vide, Gp, Anton, Fanny, Carro och Christian! Ni är världens bästa allihopa. Jag älskar er! Sov gott! Puss
Laddar inför kvällen!
Mamma bakar bullar och bröd och om et ttag ska vi börja med maten. Kl. 17 kommer gästerna, som råkade bli 24 st! :) IIIIHAAAA! Det kommer att bli en kul kväll! Jag har ju inte fått Andreas present än, så jag är ganska panikslagen just nu. Undrar vad han har hittat på! Jag hoppas på att han ska strippa, jag vet ju att det är nåt han övat på iaf...
Bakistrollen i sängen
Imorse låg jag och Andreas helt bakis efter gårdagens fest. Jag skulle upp till tandläkaren och sa att jag höll på att skita på mig av rädsla (jag har tandläkarfobi). Andreas ligger fortfarande och blundar och svarar "vadå, som Chaplin?" (vår gammelhund som inte är så snygg och han sket på sig här om dagen). Jag kopplade inte vad han menade till en början så jag tänkte efter. Då kommer de elaka kommentarerna som ett spöregn över mig:
"Man vet direkt då du tänker. Du blir helt knäpptyst och du till och med slutar att andas. Jag behöver inte ens titta på dig för att veta om du tänker."
Jag hoppas att jag får en fin present av dig iaf, din elaka pojkvask!
Hjälp!
Ibland ställer man frågor till sig själv. Man undrar vad som gick snett på denna. Ett par trasiga jeans valde Andreas att göra kjol av... Han har fortfarande kvar den. Nu ska jag till Zinq och få ansiktsbehandling! En julklapp som jag fick av sötnosen ovan :)
Dags för rötjut med brudarna!
Dra till Barcelona och ragga lamm! Bäää.
Skämt åsido, jag ska bara hem till lebbarna och mysa, bara vi tre och den ena lebbens lillasyster. På återseende. Puss!
Vem fan kallar sig för princezz???
Jag vet en iaf. Hon är 28, snart 29 år gammal... Jag var bara tvungen att skriva det. Det är ju för roligt! *Kjam*
Jag ska njuta av pengarna jag fick igår
Verkligen.... De kommer att gå till tandlagning. YIPPIIIIIIIIIIIIIIIIEEEEEE! Är man tant så är man ;) Jag fick ju ett tips av Maria att sätta in löständer på en gång, så jag frågade faktiskt vad de tog för det. Hon jag pratade med skrattade bara åt mig och frågade en extra gång om mitt personnummer. Urs fy helvete. Jag är livrädd för tandläkare. Jag tror att de njuter av att borra sönder tänder. Vem ska hålla mig i handen? Mamma?!
Toppen
Sune har ätit hud av nåt slag. Han hittade skatten då mamma var ute på promenad. Hunden löpte amok och blev så till sig att mamma hade svårt att få ut skiten ur munnen på honom. Blä Sune!
Pappa,
jag saknade dig igår på min födelsedag. Det var konstigt utan dig, du har alltid varit med och grattat mig. Utan dig är inget detsamma, men mamma och familjen gjorde min födelsedag till en fin dag med för mycket presenter.
Melina ligger högst upp på listan
av mina favoriter alltså. Igår då jag sa att jag inte önskade mig något kom hon med det finaste jag har hört i hela mitt liv "Men det är bara vuxna som säger att de inte önskar sig något och du är inte vuxen. Jag ser dig fortfarande som en 12-åring".
Min systerdotter vet hur hon ska göra sin moster glad!
Jag i framtiden?
Tandlös
Eller kanske så här?
Ännu ett tecken
Perfekt! Min tand brakade precis sönder. Lagom innan min 25-årsmiddag. Tummen upp. Verkligen. Hoppas att jag får mycket pengar, för detta kommer att kosta. Skitbra. Med tanke på att jag är student alltså. Yes.
En rynka, två rynkor, tre rynkor...
Men jag har tur, det är endast skrattrynkor :)
(jag försöker återvända till en positiv varelse och lämna rollen som bitterfitta)
Jag ska få en volymtång i present av Sara
Min syster Sara har inte förstått det här med presenter... Halva grejen är ju att man inte vet vad man får, att det är lite spännande att öppna paket.
Sara: Vill du ha en mini volymtång? Eller har du redan en sån?
Jag: Men jag har ju sagt att du inte ska köpa nåt!!!
Sara: Men har du en sån?
Jag: Nej.
Sara: VILL du ha en sån?
Jag: Jag sa att du inte ska köpa nåt *suck*
Sara: Men du har ju ingen och dem är bra.
Jag: Då behöver du inte slå in den nu dårå...
Sara: Nej, det är bra, haha. Hejdå.
Det var ju samma sak då jag var liten och frågade vad jag skulle få i julklapp (jag ville ju inte veta egentligen), varpå Sara svarar "En eltandborste". Mycket riktigt, jag fick en eltandborste. Det där med överraskningar är inte riktigt hennes grej...
Den sk motorsågen håller mig vaken
Filmade honom i natt. Funderar på att lägga upp den här moahahaha :) Då skulle du inte blir så glad va Andreas?
Hälften till 50...
Jag har ett svagt minne av att Andreas sjöng för mig runt 6 halv 7 i morse och vid nio kom mamma och Sune och väckte mig med sång, frukost och paket. Låtsades sova innan de kom in i rummet. Eftersom jag inte önskat mig något, förväntade jag mig inte några presenter, men som vanligt hade mamma alldeles för mycket. Jag sa ju åt dig att jag inte önskade mig nåt mamma! Som om hon skulle lyssna på mig :)
I kväll blir det en "liten" middag med la familja. Ja, vi är ju ganska många i själva familjen så middagar blir ju aldrig små. Och på lördag blir det en lite större middag med de närmsta vännerna och andra släktingar.
Ja må jag leva! Hurra!
Tur att jag fick hjälp med att öppna paketen.
Sugen på att dansa igen
Ett gammalt solo i studion på skolan
Lalalalaaaa
Kom och ta mig långt härifrån *klapp klapp*
Långt härifrån *klapp klapp*
Långt härifrån*klapp klapp*
Jag är på gott humör och sjunger ut... Nä urs, när ska jag bli som vanligt igen? Är trött på mig själv så jag förstår att andra också tröttnar på mig.
Hittade precis svaret på min ångestdag
Nu vet jag varför jag mår ännu sämre idag i jämförelse med andra dagar... Jag fyller ju 25 imorgon! Jag hatar det! Nej, finns det inget ord som är starkare än ordet hatar? Isf använder jag det för att beskriva hur äckligt det är att fylla år. Jag vill inte. Jag vill vara 5 år igen. Fyfan för födelsedagar.
Var letar man
Efter lust och energi?
Nää, jag ångrade mig
Chaplin skulle aldrig vinna "Sveriges fulaste hund". Han är för söt. Gud vad taskig jag var mot honom. Men han är liksom känd för att vara ful.
Hmm...
Ska jag vara med i Aftonbladets tävling "Sveriges fulaste hund"? Alltså inte med Sune, däremot Chaplin. Vår gammelhund. Fulare hund går nog inte att hitta! Vill inte ens lägga upp en bild på honom.
Mästefotografen Emma!
Kolla vad fina bilder hon tar!
Kolla in honom då han ser vatten.
Den där blicken är ganska svår att motstå..
Det är ju genialiskt
Paradise Hotel alltså. Det svänger katten! Andreas, jag svor på att jag inte kollade på den korkade serien, men nu är jag fast i skiten. Tack Maria för tipset om dubbelavsnittet ikväll också :)
Min vän Maria tar bajs på allvar
Kolla in det här. Jag skojar inte, det är den största bajskorven jag har sett och det är Maria själv som filmar. Detta är nog det sjukaste jag sett, nog visste jag att Maria är en galen kvinna... Men detta! Hahaha :) Ni som är känsliga ska inte kolla! Lova mig det. http://levlivetleende.blogspot.com/2010/01/sveriges-langsta-bajskorv-live-kolla.html
Kollar på Paradise Hotel
Och skäms ihjäl! Vem fan ställer upp i ett sånt program??? Och vem fan tittar på det???
Svar: Jag.
Glömde kanske några...
Min pojkvän, min familj och mina vänner är också till stor tröst. Till en väldigt stor tröst! Glömde er för en stund. Men det är nåt visst med den där hunden... Jag lovar att han är smartare än alla hundar i hela världen.
Största trösten i sorgen
Konstigt nog är den största trösten Sune. En hund. En valp. En svart liten mysig sak. Den finaste i världen. Jag har ju ingen unge själv, därför ser jag Sune som min bebis. Tack för att du finns bortskämdaste, finaste valp.
Var det snarkningarna som störde min sömn tro?
Två olika tillfällen hos snarkdoktorn hjälpte ju som sagt inte... Motorsågen fortsätter att dåna på nätterna.
Älskar snö
men.... Värme är fan alltid bäst! Jag drömmer mig bort till ett varmt och skönt land, gärna Thailand, Brasilien eller Mexiko. Någon Västindien-ö skulle också smaka bra.
Goda Caiprinha-drinkar i Salvador, Brasilien i 3:an på gymnasiet med dansklassen. Grym resa!
Eller tillbaka till den vackra staden och stranden Figueira da Foz i Portugal...
Eller de sjukt vackra stränderna på Lefkas... VÄRME! SOL! AAAAHHH
Det är ju iofs kallt där nu... Så snälla, jag saknar dig Thailand! Att hälsa på Mickan i Australien skulle inte heller vara fel.
Mysigt värre
Det här var ju inge bra... Sune ligger med sin nos inmejslad in under mitt hår mot halsen och snusar. Han sover sött. Jag blir trött av hans sövande snusande. Gäsp! En liten stund till, sen upp och hoppa.
2 timmars sömn
Är en aning trött. Vägrade att sova för länge trots att jag somnade kl. 6 imorse. Som jag skrev igår "det kommer att bli en lång natt". Vilket stämde precis. Jag svettadades som en gris, lyssnade på Andreas snarkningar och tänkte på pappa konstant. Då Andreas gått upp och jag hörde att han släppte ut Sune på tomten innan han gick, blev jag så sugen på att mysa med Sune och jag ville säga hejdå till mitt hjärta innan han gick till jobbet.
Sen har jag och Sune-boy varit på en lång promenix, övat på att gå fot och lekt med en söt cocker spaniel. Äntligen en hund som gillade Sune! Jag tror alla förbannade hundar har lärt honom att vara snäll mot dem han träffar. Den här hanen var supersnäll mot Sune eftersom han inte hoppade upp och juckade, hängde i hans mungipor och slickade honom i stjärten. Braaaa Sune!
Nu ska jag kolla på "En annan del av Köping" som jag missade igår. Puss
Måste ju bara
avsluta min dag med att säga att min guddotter och kusinbarn Elma är den gulligaste i världen. Det går ju bara inte att göra annat än älska henne!!! M hjärta E = sant.
Alltid glad och skrattar åt allt. Här har hon min mössa på sig :)
Små personliga ting
Det är så konstigt... Batterierna på din mobil måste ha tagit slut samma natt som du dog. På morgonen tänkte jag att jag skulle kolla den, om du hade fått meddelanden eller nåt, men då var den avstängd. Mamma sa att batterierna måste tagit slut. Dagen innan var den på. Kanske låter som en liten grej, men det kanske var meningen, så att vi inte skulle behöva svara i den i stället för dig, säga att "nej, han kan inte prata, han dog igår kväll...." eller nåt. Jag vet inte. Tankarna bara virvlar omkring i huvudet. Det här kommer att bli en lång natt.
Jag blev också helt knäpp då jag såg vad jag skrivit på din facebook, din profil är ju där, men du är inte här! Då jag ska leta upp nåt nummer på mobilen som börjar på f, bläddrar jag förbi ditt nummer, "Far" står det. Det är ju fortfarande där. Jag ser det och tänker att jag inte kan ringa dig längre. Din mobil är ju död och det är du också... Fan..
Din mail finns kvar, dina kläder finns kvar, din bil, din jacka, det mest personliga och nära som t.ex. dina glasögon och din klocka finns kvar. De två sakerna är ju verkligen du, det var något du alltid hade på dig. Då jag ser glasögonen som ligger vid datorn, ser jag ditt ansikte bakom dem. Då jag ser klockan, ser jag din arm och vad för tröja du älskade att ha på dig hemma. Jag ser även din tatuering som du hade på samma arm som klockan. Den var också väldigt personlig. Då jag ser dina tofflor och skor, ser jag hur du går och rör dig, byter ut tofflorna mot skorna och går ut med hundarna.
Jag tänker på dig varje gång jag ser min tatuering. Melina och Rebeccas också. Vi alla hade kort ärm på begravningen så att du skulle se dem. Jag hoppas att du gillar dem.
Dessa små personliga ting påminner mig så himla mycket om dig, det är nog dem som gör mig mest ledsen, de får mig att förstå, en aning iaf.
Sov gott pappa.
Är du verkligen borta för alltid?
Jag kommer aldrig glömma Luciamorgonen då du åkte in akut med ambulans... Du var så glad och tacksam över att vi alla kom på en gång. Men det var väl självklart! Du var så tacksam över så lite. Jag kommer heller aldrig glömma hur du var innan du fick cancern.
Pappa, är du verkligen borta? Kommer jag aldrig få se dig igen? Höra din röst? Skratta tillsammans med dig?
Kommer du tillbaka? Jag vet att du inte gör det. Men jag kan verkligen inte förstå att du aldrig kommer tillbaka till mig. Jag kommer aldrig mer träffa dig. Det gör ont. Så jävla ont..
Jag kommer aldrig mer åka ut med båten med dig, åka bil med dig, prata med dig och du bara lyssnar... För du var den bästa lyssnaren jag vet. Jag är så glad över att prästen sa det i kyrkan. Hon sa också att det viktigaste för dig var familjen, att du gjorde allt för oss.
Utan tvekan gjorde du det. Hämtade oss, körde oss, renoverade min lägenhet, Thomas lägenhet och hjälpte oss alla med vad vi än behövde. Du sa aldrig nej. Du var för snäll för det och vi alla litade på dig till 100 %. Men nu måste du komma tillbaka pappa! Kommer jag aldrig mer få berätta roliga saker som hänt mig under dagen? Det var så skönt att prata med dig, jag kunde berätta saker för dig, babbla konstant och du bara lyssnade, skrattade, sa "mm" och fanns där. Du fanns ALLTID där för mig. För alla i familjen. Det är du som påverkat mig till min bajshumor. Jag var i kiss och bajsåldern i flera år (är fortfarande det) och du skrattade alltid åt mina bajsskämt. Vem ska skratta nu? Ingen tycker att det är lika kul som du tyckte. Jag vill ha dig tillbaka. Jag vet att vi inte ska vara oroliga, det har du sagt. Men jag kan inte låta bli att sakna dig.
Jag älskar dig och saknar dig pappa. Du var världens bästa pappa.
Hjärtat till dig
Jag gjorde ju ett hjärta till dig pappa. I "luffarslöjd" som du gjorde ljusstakar mm i. Jag är dock bara en amatör i jämförelse med pappa, så här ser pappas ut. Jag vet, bilderna är skitdåliga, men jag tog dem med mobilen (som jag gör med alla bilder) och det var mörkt ute.
Ok, ännu en dålig bild.... Ska lägga upp bilder på dina konstverk pappa. Den här klippte jag ut från en bild som var på ditt minnesbord på minnesstunden. Vi hade dina ljusstakar inne i kyrkan också, de är så vackra. Jag blev glad i höstas då du började göra alla ljusstakar, fat, krokar, hinken och allt annat. Det var ett tecken på att du var uttråkad, att du ville göra något. Alltså att du hade energi och mindre ont. Du ville ge bort allt till oss i familjen och du hann precis göra till oss alla innan du blev för svag.
Prinsessan på Linus födelsedagsfest blev kär...
I MIN POJKVÄN!!! Jag bör nog vara riktigt orolig, hon gjorde allt för att få hans uppmärksamhet och han gick på det! Grrrr...
Då jag frågade om hon tyckte att han var snygg blev svaret "JA!". Hjälp...
Sjukskriven i en vecka
Hur hinner man hantera ens pappas död på en vecka? Jag fattar inte hur de tänker. Och jag får ju inga pengar heller eftersom jag pluggar och enbart jobbar extra. Jag hade tänkt att jobba extra på lovet, men eftersom pappa dog då hade jag ingen ork alls till det. Då förlorade jag ju pengar. Jag har några hundralappar kvar att leva för denna månad, tur att jag bor hos mamma och pappa just nu. Någon som vill skänka pengar till mig? Jag kanske ska börja att samla pantburkar? Panta panta panta meeeera....
Min bästis
Pappa, idag blev din lilla 13-kilosvalp uppläxat av någon typ av fågelhund. Hon var supersnäll ända tills han hoppade upp på henne och juckade. Då blev hon förbannad och sa åt honom på skarpen. Efter det visade han respekt för henne och stod bakkom mig och studsade. Han vågade sig fram några gånger, men var försiktig eftersom han viste att han var chanslös mot den större tiken. HA! Det är första gången jag ser honom visa respekt mot andra hundar. Han brukar skita i om de säger ifrån annars, kaxig och orädd som han är. Bra Sune, det ska nog bli en fin hund av dig trots allt :)
Pappa, han är mycket sötare och charmigare än alla andra hundar. De liksom bleknar bredvid honom.
Idag blir min lilla systerson tonåring!
Sockermonstret Linus fyller 13 år idag! Han är längre än mig, över 1,70... Han är med andra ord inte så liten längre. Ikväll ska hela släkten ses igen (vi sågs senast igår på Koh Phangang för att fira kusin Erika som fyllde 18), alla fyller år i januari. Snart fyller även jag år :/ Tvi för att bli gammal!
Men idag är allt fokus på Linus! Grattis din lille skit!
Skrattfest
Detta är oslagbart. Jag dör av skratt. Skickade detta till Micke för 20 min sedan, han skrattar fortfarande.
Lever livet
Inte många som är lika sköna som Sune-boy
Morbror Peter läser godnattsaga för den lilla babyn
Sedan somnade även morbror :)
Dock är han inte trött just nu, han har precis varit ute och blir alltid likadan efter en promenad - galen. Galopp, galopp, galopp! Men snällare och finare hund går inte att hitta. Han är din pappa.
Sorry
tjejer, men brieosten, kexen, morötterna, dippen och min 3,5:a avgjorde mitt beslut. Jag stannar hemma. Och eftersom jag inte sov förra natten så ser jag fram emot en natt fylld med sömn, snarkningar och vakna utvilad och fräsch ;)
Ska jag eller ska jag inte?
Alla tjejerna ska ut ikväll och här sitter jag helt förstörd. Slut som artist som Andreas brukar säga. Ska jag fixa till mig och dra ut eller ska jag ta det lugnt hemma? Beslutsångest. Just nu skriver jag med enbart vänster hand eftersom Sune ligger och snuttar på min högra arm. Han är den mysigaste i världen. Lilla tjockisen.
Bilder från gårdagen
Maria hade gjort himmelskt god mat; entrecote, grönsaker i ugn och tsatziki. MUMMA!
Maria som cow boy och Danne som Pocahontas. Vi sydde dräkten i natt eftersom Danne ska på cowboy-fest ikväll.
.. och njut.
Fyllehångel...
Sedan spelade vi wii eller vad det heter, svårt! Eller hur Danne?
Danne skyllde på att han hade dålig balans. Undra varför? :)
Hos familjen chaos
Är som sagt hemma hos Danne och Maria och eftersom det blev så sent, vi var vakna till 6 imorse, sov jag och Andreas (eller köttstycket som Maria kallar honom) över. Vi har fått supergod mat av Maria och det blev en hel del dricka. Vi sydde även en pocahontas-dräkt till Danne som han ska ha på sig på maskeraden ikväll. Lgger upp bilder senare. Puss!
Bränt mig mellan benen
Det är sant. Jag vet inte hur jag lyckades, men jag spillde ut en hel kaffekopp ner i skötet. Jättemysigt. Det rann liksom igenom både mjukisbrallan och det jag hade på mig under. Sune gillade kaffet som rann ner på golvet. Sen blev han pigg.
"Det kommer att kännas bättre
efter begravningen" säger alla. Jag håller inte med. Så här såg jag ut igår efter pappas begravning, precis som jag kände mig: Tom.
Aj!
mitt huvud! Dags för frulle. God morgon förresten!
Grattis pappa!
Såg precis att det varit din födelsedag nu i snart en timme. Idag skulle du fyllt 62. Du försvann ifrån oss för tidigt. Du var värd att leva vidare. Ikväll gjorde jag ett hjärta till dig i så kallad luffarslöjdteknik som du gjorde alla fina ljusstakar, hinken och fatet av. Sunes koppel hänger även på en krok du gjort i luffarslöjd och hans namnskylt är även den av ståltråd. Tyvärr är jag inte lika bra som du på att skapa i metall. Men jag försökte, du får se det som att det blev personligt och skapat av kärlek. Det är lite ojämnt, som din tatuering :) Den ska jag sätta på din grav imorgon på dagen då det är ljust.
Grattis pappa på födelsedagen. Jag älskar dig.
Fylld till kanten
Det är så läskigt... Då jag pratade med min kompis Pernilla idag så sa jag att "ingenting kommer ut". Det känns så! Det är så mycket inom mig att jag vet inte vart jag ska börja. Ilskan visar ju sig och irritationen. Men det finns så mycket som inte kan komma ut. Jag vet inte hur jag ska bära mig åt. Kommer jag att sprängas snart?
-
Du har gett mig så mycket, du har lärt mig så mycket, jag är en del av dig. Du har format mig. Men nu finns du inte kvar längre. Du kan inte forma mig längre. Jag får istället bära med mig alla minnen så att du fortfarande på något sätt formar mig. Jag vill ju hålla dig vid liv.
Ängen ovanpå snön
Här ska du få vila bredvid Tord. Titta vad mycket blommor! Det såg ut som en äng ovanpå snön.
Du älskade röda rosor. Här är det vackra hjärtat från dina barn.
Vi kan inte sätta någon gravsten än pga. kylan, därför har du fått islyktor så länge.
Ditt minnesbord med en bok att skriva i för alla dina nära och kära.
Tack vare Micke och dig för att du är så älskad, kanske vi hjälper några människor med vår "Camp".
Fina, fina pappa. Jag saknar dig så att det gör ont. Du är så saknad av alla. Utan dig är det inte det samma.
Pappa hade blivit så rörd
Det var den finaste begravningen jag varit på. Det blev perfekt med sångerna och alla vackra blommor. Prästen var så himla fin och cool. Bästa prästen någonsin, henne vill jag behålla.
Pappa, du hade blivit så rörd, det var så många där. Alla var dock så ledsna, jag ville inte att de skulle vara det. Jag ville se det som en fest för dig, för att hedra dig. Hela ditt jobbgäng, minst 35 stycken, lämnade rosorna på din kista sist av alla. De var så många! Vår släkt, grannar, vänner och ditt jobb var där. Och vi såklart, din familj.
Men det vet du nog, jag kände att du var där. Min pappa, du är så god. Du är genomsnäll och du älskade musiken och allt som vi ordnat för dig idag. Jag vet att du gjorde det. Då Mimmi sjöng "Simply the Best", Tina Turners sång, då var du där. Jag skrattade. Simply the best passade i kyrkan på ett nästan komiskt sätt, men samtidigt på ett vackert sätt. Du älskade den sången.
Jag älskar dig pappa. Du kommer aldrig att lämna mig, du kommer leva kvar inom mig för alltid. Jag är tacksam över att vara din dotter och att jag fick ha dig i mitt liv i nästan 25 år.
Tårar
Urs, jag vill inte vakna imorgon. Ska man trösta folket som kommer? Eller kommer jag kanske gråta tills jag bara har 10 % vätska kvar i kroppen? Brukar ju kännas som att det är jag som tröstar vänner till familjen osv.. Mina tårar har ju inte riktigt uppenbarat sig som jag trodde. Men jag antar att ceremonin kommer att påverka mig, få mig att inse vad som hänt, få mina tårar att välla ner.. Man vet aldrig.
Begravning imorgon
Nu är allt klart inför pappas begravning! Vi har ramat in bilder, sytt in min klänning (hur mager har jag blivit egentligen? Strl. 34 har blivit för stort), en del av släkten har anlänt, mamma och mormor har bakat och sångerskorna är redo. Det kommer över hundra gäster, vi vet faktiskt inte exakt hur många, men det blir en stor begravning. Jag orkar inte riktigt. Vet inte hur man ska bete sig på sin pappas begravning...
Bortskämd?
Nu har Sune fått helkroppsmassage och inoljade trampdynor för att skydda från kylan och saltet på gångvägarna. Han grymtar av massagen, rullar runt med stängda ögon och njuter. En riktig livsnjutare! Nu är han fit for fight!
WOW
Kolla in min nya header. Hög klass om jag får säga det själv.
Min prins
Eller en av mina prinsar kanske? Vissa har ju fördelen att ha två. Den ena äter dock inte sin egen spya. Annars är dem ganska lika.
Mammas födelsedag var fin trots allt
Mamma fick en bärbar dator pappa! EN DATOR! Hahaha :) Hon som bara för ett år sedan aldrig satt vid datorn utan din hjälp, har blivit en riktig hacker. Men då hon först fick en rosa mus sa hon "Ooo, en stegräknare...". Vi skrattade allihopa. Timman innan hon fick den sa jag att det var perfekt att hon skulle få musen innan datorn. Visste att hon skulle undra vad det var för nåt. Hon fick även ett presentkort på en timmes massage.
Vi tycker att hon behöver koppla av. Men det vet du. Det är inte ditt fel pappa, det vet du också. Du ville aldrig att det skulle vara ditt fel, tyckte att du var till massa besvär då du var sjuk. Men du var inte det pappa! Vi VILLE hjälpa dig. Klart vi ville det, du var ju så snäll och skulle gjort exakt samma sak för oss. Du gjorde allt för oss! Mamma ville göra allt för dig och det gjorde hon. Hade hon inte fått det, hade hon mått dåligt av att hon inte fått göra det. Du är världens bästa pappa och mamma är världens bästa mamma. Jag älskar er båda!
Gamla inlägg på fb
Matilda .........: Så du har skaffat face book??? hahahaha :) det här ska bli skoj. kram /din portugisiska dotter
(2 år sedan)
Matilda ...........: Grattis farsan!
(8 jan för ett år sedan på hans födelsedag)
Events, födelsedagar...
På min facebook-sida står det:
EVENTS
BIIRTHDAY´S
Esko Ruotsalainen´s birthday friday
Men de har glömt att hans begravning är dagen innan. Fan vad jobbigt det här är.
Helvetes skit-cancer
JAG HATAR DIG JAG HATAR DIG JAG HATAR DIG JAG HATAR DIG JAG HATAR DIG
Varför tog du min pappa ifrån mig?
Bör jag vara orolig?
Ena dagen får jag sms om att han smort in sig i babyolja och halkar omkring, andra dagen får jag ett mms där han tvingat ner sig i en tight tjej-tröja och idag fick jag det här:
Under bilden stod det "Är jag fin?"
Kolla vad Maria har skrivit!!! :)
Detta skrev min underbara vän Maria i sin blogg idag. Hon är den finaste och det är också hon och hennes galna man Danne som ska göra blommorna till min pappas begravning. Det kommer bli så fint, Maria är så duktig på vad hon gör.
Underbara människor!!!
På cancerfonden.se kan man se människor som under flera år samlat ihop pengar, ordnat konserter och dylikt för att få in pengar till cancerforskningen. Idag har jag fått höra om ytterligare 2 som dött i den brutala och hemska sjukdomen.
Men det som glädjer mig är människor som kämpar för att få bort eländet! Jag och min systers man Micke kollade hur det gått för vår insamling "Campen" och vi såg att vi redan slagit vårt mål på ca 1,5 vecka! Helt underbart!!!! Vårt mål var 10 000, men nu ligger vi på 10 600!!!!!! Vi ligger på 40:e plats av dem som samlat in mest, men vi har mycket kvar att jobba för. Den som samlat in mest 158 190 kr! Fyfan vad bra. Bort med skiten!
Om du vill skänka en liten eller stor slant, gå in på http://www.cancerfonden.se/sv/Stod-oss/Insamlingar/?collection=2165
PUSS!!!
Nu har även systerdotter Becca gjort tattoo
Den stora är min och den lilla är skitungens.
Och här är som sagt Melinas. Nu är det kriminella gänget fulländat.
Pappa, nu behöver du inte vila ensam
Vi har precis varit och valt gravplats och graven till vänster om Tords var ledig.
Vi kände att det var helt rätt, att de får vila bredvid varandra. Då slipper de aldrig vara ensamma och varje gång vi är där hos pappa, kan vi se efter Tord också. Precis som Mickan och Mickans mamma Annika sa att de skulle göra till pappa.
Den ljusgrå stenen är Mickans pappa Tords och till vänster ska du få vila pappa. Det är på hörnet och platsen är ljus och fin. Min älskade pappa....
Michaela, lustigt att du ringde mig precis då vi stod och valde :) Såg bara att det stod "Mickan australien" då det ringde på telefonen. Visste precis vad du skulle säga. "Välj den, välj den!". Mycket riktigt sa du det. Men nu vet du. Jag älskar dig Michaela.
Ps. Vi fick tändstickor för att tända ljus på Tords grav, men ljusen hade brunnit ur. Nästa gång vi är där ska vi göra pappas grav fin (vi kan dock inte sätta dit gravsten än pga. snön, men vi ska lägga ljus och blommor. Då kan vi tända ett ljus för Tord också.
Apropå min man
Min mormor älskar honom, hon säger att han är söt och att han liknar Nisse (hennes man som dog, han som var som min morfar). Jag hoppas verkligen att Andreas tar det som en komplimang, för Nisse var så gullig och snäll. Gav mormor diamanter och sa att hon var värd mer än alla diamanter i världen. Hörde du det sista Andreas? Det där med diamanter alltså?
Han eeeee min maaaaaaaan!!!
Här med halsduken runt huvudet (?)
Jag saknar dig din finaste, snällaste, snyggaste, mysigaste och roligaste människa. Jag vill ha dig och din värme här!
God morgon
Pappas myshund. Han är verkligen som ett spädbarn, bara det att han tar sig fram lika snabbt som en galopperande unghingst... Jag vet pappa, han ska INTE vara i sängen, men han är ju så snäll så fort han kommer upp...
Men jag lovar dig att jag är hård mot honom annars. Är han stygg får han höra. Ibland galopperar han iväg in under bordet då jag ryter åt honom, ibland kör han hundblicken (ögonen bara hänger på honom och han försöker se söt och oskyldig ut). Som då han står och väljer och vrakar bland skorna i hallen, eller som då han biter i ens kläder, hälsenor, strumpor,mössor, vantar, då han äter bajs, spya, då han retar vår gammelhund Chaplin, eller då han försöker äta upp julgranen.
Födelsedag och gravplats
Imorgon (eller idag) fyller mamma år! Jag och mormor ska väcka henne med frukost på sängen som vi alltid brukar göra. Pappa hatade frukost på sängen, men vi gav honom det ändå. Tradition är tradition.
Sen ska vi åka och kolla på gravplats åt dig pappa. Mickans mamma Annika sa att platsen bredvid Tord var tom och därför hoppas vi på att du kan få vila bredvid honom. Ni båda var lugna och trygga, därför skulle ni säkert trivas bra ihop. Eller ni kanske redan är med varandra? Jag hoppas att Tord välkomnade dig väl pappa, men det är jag helt säker på att han gjorde. Varje gång vi går till dig, kan vi också gå till Tord och se till att det även är fint där. Jag vill inte att du ska vara ensam, för du var aldrig ensam med oss. Det är så många som kommer på torsdag pappa. Alla vill komma och säga hejdå till dig. Hatar att säga "säga hejdå", vill hellre säga att vi firar dig för hur fin du var. För mig är du inte borta. Du är fortfarande här med mig.
Coolaste pappan i världen
Igår och i förrgår bläddrade jag igenom massor av gamla album, varav ett var pappas egna från sin tonårstid. Jag bara älskar hans bilder! Han har så jävla coola kläder på sig, det ser ut som att de är tagna ur "De kallar oss mods"-filmerna.
Som jag skrivit tidigare, hade pappa två rävar. Här är han med en av dem. De har kedjor som koppel, coolt!
"Skäggiga gubben"
Idag har jag och Vide varit hemma hos lebbarna Johanna och Anna. Johannas söta lilla sladdissyster Saga var där på besök. Hon är ju helt bedårande söt med sina guldblonda lockar. Jag vill också ha en sån där miniperson.
Här har hon precis slagit Johanna, hon ser ganska nöjd ut tycker jag.
Då hon fick prata med Andreas i telefon sa jag att han hette skäggiga gubben och då han sa hejdå till henne kom det klockrena svaret "Hejdå skäggiga gubben!"
Snart födelsedag
Imorgon, den 5:e fyller mamma år. Jag vet vad hon ska få :) Jag önskar att du kunde vara här och fira henne pappa. Du och jag väckte henne alltid med frukost på sängen och presenter. I år blir det mormor, Sune och jag som får väcka henne. Jag vet att du kommer vara där med oss.
Min tatuering är fejk
enligt mormor iaf. Pappa, kommer du ihåg då jag lurade mormor att min plast-sköldpadda var levande? Då vi hade den i badkaret? jag vet inte vad som har hänt, men hon tror att jag luras med henne nu. Mormor tror inte att min tatuering är riktig. Hon vill att jag ska måla en på hennes arm också.
Blommor till pappa
Vi har beställt blommor från Danne och Maria idag pappa. Du kommer älska alltihop! Du älskade rosor och det är vad det mesta kommer att bestå av. Jag är också nästan klar med bilden till programmet som vi ska ha på din begravning. Jag hoppas att du kommer att gilla den.
Idag kom mormor och vi var vi i kyrkan på en sån där minnesstund för dig. Alla som hade dött fick ett varsitt ljus. Jag blev arg. Alla som hade gått bort var över 84 år och sist sa de ditt namn, du blev bara 61 år gammal. Du hade så mycket mer att ge! Du hade planerat att du skulle köpa en labrador tills din pension, då skulle du ha all tid i världen att vara ute på landet, vara ute och gå och åka båt. Men du hann inte ens dit. Jag hoppas att du får göra det nu. Vart du än befinner dig. Jag och Michaela hoppas på att du och hennes pappa Tord är tillsammans och har det bra. Tänk att vi två, vänner sedan vi var 6 år gamla och fortfarande bästa vänner, förlorade våra pappor inom samma halvår.
Den 9:e juni fick vi reda på att du hade cancer och den 13:e juni dog Tord. Varför försvann ni bara? Kom tillbaka pappa. Jag saknar dig så mycket. Det känns så konstigt då du inte är här... Jag älskar dig.
Jag i framtiden
Detta är jag i framtiden. Ett klipp som jag hittade på min kompis Marias blogg.
Gubben löper amok och barnbarnet filmar och skrattar. Jag skulle också svära.
Det går inte längre
Jag klarar det inte mera. Lämna mig inte.
Klump i magen
Sitter och målar till pappas begravning och tankarna virvlar runt i huvudet på mig. Sune ligger på mina fötter och framför mig står ett hav med blommor på bänken framför fönstret i köket. Pappa har fått så mycket blommor att man inte kan se ut genom fönsterna. Hur ska jag klara av det här? Hur ska jag klara begravningen? Jag kommer inte klara av att se alla människor sitta och gråta och sörja pappa. Hur ska jag orka? Just nu finns ingen ork till någonting. Ingen lust till någonting heller. Jag vill bara gömma mig, sova bort tiden. Klumpen i magen vägrar att ge med sig.
Hjärtat har nagellack på sig
som vanligt. Han är finast i världen.
Din valp fyllde 3 månader igår
Pappa, jag vet att han inte ska vara i sängen... Men han blir ju så snäll och lugn då han väl är det. Imorse låg han med sitt mjuka huvud på mig och sov.
Alldeles nyss var vi ute på promenad och han träffade en gigantisk svart labradorhane som var så snäll mot Sune. Han bara la sig ned på marken och lät honom hoppa på honom och hänga i munnen på honom. Sune tog den stora labradorens koppel och rastade honom. Han biter inte lika mycket längre, eller jo det gör han... Men han slutar då man säger "nej". Han kommer bli så snäll den lilla kelgrisen. Ska alltid vara nära och han älskar att lära sig nya saker. Trappor går dock inte. Han försöker, men han har ju ingen koll på sin kropp än. Det ser så roligt ut. Pappa, du skulle skratta åt honom. Din fina hund Sune.
Verkligheten är mörk
Jag börjar förstå mer och mer nu. Det känns tomt. Allt känns tungt. Jag vill bara att du ska komma tillbaka. Trygga pappa. Du lämnade oss för tidigt. Alldeles för tidigt. Jag saknar dig så mycket att det bara värker inom mig.
Pappa upp i dagen
Jag saknar dig pappa.
Nyår 2009-2010
Betty hade dukat så fint och hennes ögon bara lyste ;)
Konstnären Lea gjorde en julbock av en stjärna.
Piss
Ingen idé att skriva. Jag mår piss. Jag har ångest och är ledsen. Vi ses då det blivit aningen bättre. Nu är det ju nytt år och det skulle ju börja bra? Vad hände egentligen?
